Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett Kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsställelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat är medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfällig och lättare mätbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och mäta organisationsklimatet vid Piteå kommuns avdelning Teknik och gator (TG). Utifrån tio klimatdimensioner mättes organisationsklimatet i en enkätundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivå på samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Vi ämnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa området efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensområden kan vägas mot den ensamma kreatörens arbetssätt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de två begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan på en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssätt kunde stärka barnens självkänsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod på en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i årskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkätfrågor och strukturerade observationer. Barnen fick arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.

Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och främja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att på så sätt skapa innovationer som kan ge organisationen försprång i konkurrensen på den marknad de agerar på. Vi har i vår fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats på en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytänkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation är viktiga komponenter för att skapa ett klimat som främjar innovationer. Genom att ge medarbetare rätt verktyg blir samtliga länkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer.

Att uppmärksamma och kartlägga en organisations inre liv kan hjälpa till ökad förståelse för medarbetarens tillfredsställelse och öka beredskapen för framtidens förändringar. Denna studie är ett försök till en helhetlig bild av ett företag i förändring genom delarna organisationsklimat, arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Organisationsklimatet kartläggs utifrån en modell där komponenter som ledarskap, personalpolitik, individer m.m. ligger till grund för ett antal intervjuer. Studien visar att klimatet som präglar valda undersökningsrena kategoriseras av snabba beslut och ett på grund av företagets expansion och historia, både personalmässigt och strukturellt haltande.

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer, samverkan och effekter av medlemskap för den upplevda nyttan av medlemskap i ett kreativt nätverk samt att förklara hur styrkan i sociala band, tillit, inställning till gåvor, inställning till bidrag, och likheter påverkar kunskapseffekter och resultateffekter i ett kreativt nätverk. Kreativa nätverk är lokala företagsbyar av småskaliga kreativa företagare som är verksamma inom den kreativa näringen, såsom design, dans, musik, media. Det utmärkande för företag inom den kreativa näringen är att de tillhandahåller produkter som har ett symboliskt värde för kunden såsom image, idéer, känslor och upplevelser. Kreativitet är en individuell egenskap och en social process som är beroende av samspelet med andra individer, särskilt andra kreativa aktörer. Studien genomfördes som en survey vid ett kreativt nätverk, data samlades in via enkäter, och det insamlade materialet analyserades med statistiska metoder.

Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Arbetet behandlar orsaker till ett kreativt motstånd och flöde. Mitt syfte är att ta reda på vad som driver människor att skapa inom området för låtskrivare/artister. Hur hanterar man idétorka och ?skrivkramp? och finns det någon metod för att upprätthålla ett kreativt flöde?Jag har intervjuat sex personer som alla är verksamma som låtskrivare och artister samt använt mig av litteraturstudium. I mitt arbete har jag kommit fram till att skrivkramp kan uppstå av många olika anledningar.

Uppsatsen är en fallstudie. Den består av samtal med tre representanter från olika stora arkitektföretag med anställda landskapsarkitekter. Det här arbetet har präglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. Frågan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anställdas kreativa förmåga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anställdas idéer..

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag.

Dagens ledare har en avgörande roll i att främja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgång, i och med omvärldens höga förändringstakt. Det kreativitetsfrämjande ledarskapet är ännu ett outforskat område och kräver ytterligare forskning för att få en utökad förståelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som är avgörande för att främja kreativitet i förbättringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med både kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkät utformades utifrån den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett Kreativt organisationsklimat.